Eid Mubarak!

Eid-present från min mamma.

Så var det då Eid! Gästerna har kommit och gått och just nu är det bara jag och katten hemma. Jo, m’loukhian blev klar och min man stekte lammkött, gjorde sallad och klyftade potatis. Mamma övervakade den sista stekningen och vi petade in lite baguetter i ugnen tillsammans med potatisen. Under tiden åkte min man och hämtade vår andra gäst, sheikhen från Marocko. Det tog ett tag innan de kom tillbaka. Det visade sig att sheikhen blivit övertalad att hälsa på en annan familj innan och de hade naturligtvis tryckt i honom mat, också. Hur som helst åt han tappert hos oss också, men jag märkte att det som verkligen gick hem var kladdkakan. Det kunde nog behövas lite sött efter all mat! Nu har min man och ett antal andra män från moskén kört sheikhen till flygplatsen. Marocko firar inte Eid förrän imorgon och nu kan han incha Allah fira två Eid, en här och dessutom tillsammans med sin familj. Sheikhen har blivit mycket imponerad av Sverige. Han tycker att vi har det vackert här. Det är rent och fint och svenskarna är artiga och trevliga.

Det är soligt ute och säkert ca 23 grader. Jag är lite för trött för en promenad men kanske jag kan sitta lite på balkongen bland mina örter. Sedan måste jag se till att vi får lite mat med oss till jobbet imorgon – i alla fall min man, jag jobbar incha Allah en kort dag. Det tar lite tid varje gång att vänja sig vid att äta och dricka igen, tycker jag. Man drar sig nästan för att smaka av maten man lagar innan man kommer in i gamla vanor igen.

Jag sitter och försöker sammanfatta Ramadan lite grann. Det gick bra, hamdulillah, jag upplevde inga större svårigheter. Jo, visst kunde jag bli hungrig och framför allt törstig, men det är ju bara väntat. Jag menar att jag mådde bra och kunde fasta de dagar jag skulle. Jag vill gärna försöka avstå från något mer under Ramadan, de senaste två åren åtminstone har jag undvikit att titta på TV, utom muslimsk TV via datorn. Vi såg något lite från OS då en arbetskamrat till min man sms:ade att det var match mellan våra hemländer i handboll. Vi hade visst inte rätt kanal för det utan fick bara se Sverige få ordentligt med stryk i bordtennis.

Idag medan jag lagade mat lyssnade jag på P1 och det första jag hörde var en svensk muslim som berättade om sin första Ramadan 1985. Senare kom ett program om en obduktionstekniker och medan obduktionen pågick styckade jag kött. Nå, jag behövde i alla fall inte utreda dödsorsaken.

Det är klart att det känts lite annorlunda för mig i år, eftersom jag inte haft regelbundet arbete under tidigare fastemånader. Ja, jag arbetar oregelbundna tider, men förr om åren har jag haft t ex timmar vid behov. Detta var min femte Ramadan, hamdulillah. Jag ser fram emot många fler, incha Allah.

Jag hoppas att jag haft något roligt eller intressant att bidra med till den här bloggen. Jag tycker att det har varit roligt att skriva i år igen och alltid lika intressant att läsa vad Juan och Khadija skriver om. Jag hoppas att de, och ni alla som läser, har en bra Eid och incha Allah även tiden som följer efter firandet.

Kladdkaka med granatäpplekärnor.

Detta inlägg publicerades i Petronella Jonsson Chebbi, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar