Snart

Något för Eid-festen?

Imorgon vet vi, incha Allah. Kanske det är sista taraweeh-bönen ikväll. Jag jobbar kväll imorgon så får uppdatera mig via mobilen när jag kan för att få besked om ifall Ramadan är 29 eller 30 dagar i år. Många tror ju att muslimer bara blir glada när Ramadan är över, ”Skönt att få äta igen!”, men det är ju ändå bara en liten del av vad Ramadan och fastan handlar om. Det är ju ganska praktiskt att inte behöva bekymra sig om lunchlådor eller att stressa i sig maten på en oftast snålt tilltagen lunchrast.

Visst, det är ju skönt att kunna dricka när man är törstig och äta när man är hungrig. Det är ju något man varje år lär sig på nytt att uppskatta mer. Samtidigt skall man komma ihåg dem som inte har det lika bra. Det är en annan del av vad Ramadan handlar om. Inte bara tänka på dem som har det svårt, utan göra något, om det så bara är att skänka en slant.

Förhoppningsvis har man kunnat vika en del av varje dag åt andlighet av något slag. Läsa Koran, kanske reflektera över någon sura eller aya. Kanske har man hittat någon bra bok. Själv har jag just fått senaste numret av tidskriften emel (M L = Muslim Lifestyle) där de bl a har en artikelserie om Guds 99 namn. När jag senast lade tidningen ifrån mig var jag inne i en artikel om Islams fem pelare.

I en artikel beskrevs en muslimsk komediafton för några år sedan, som ingick i en välgörenhetsgala. De första komikerna roade visserligen publiken, men en bit in i galan började man verkligen skratta högt. Då kom en av arrangörerna ut på scenen och påminde om hadithen om att inte skratta för högt. Folk vågade inte skratta lika mycket längre. Naturligtvis behöver man inte gå omkring och gapskratta jämt, men nog är en komediafton är väl ett tillfälle då det borde gå?

Gapskrattar gör vi kanske inte när Eid infaller, men det blir mycket glädje bland muslimer runt om i världen. Särskilt bland barnen kanske, som brukar få presenter, men även bland vuxna som kanske passar på att hälsa på hos släkt och vänner. Kan man inte det får man i alla fall skänka varandra en tanke.

Än är det inte slut, emellertid! Försök att incha Allah få ut det mesta av den korta tid som är kvar så att det blir en månad att minnas med glädje.

Ja! Ät glass! Vi röstar på glass! Bää!

Detta inlägg publicerades i Petronella Jonsson Chebbi, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar