Eidfirande

Eid Mubarak!

Eid-present från min mamma.

Så var det då Eid! Gästerna har kommit och gått och just nu är det bara jag och katten hemma. Jo, m’loukhian blev klar och min man stekte lammkött, gjorde sallad och klyftade potatis. Mamma övervakade den sista stekningen och vi petade in lite baguetter i ugnen tillsammans med potatisen. Under tiden åkte min man och hämtade vår andra gäst, sheikhen från Marocko. Det tog ett tag innan de kom tillbaka. Det visade sig att sheikhen blivit övertalad att hälsa på en annan familj innan och de hade naturligtvis tryckt i honom mat, också. Hur som helst åt han tappert hos oss också, men jag märkte att det som verkligen gick hem var kladdkakan. Det kunde nog behövas lite sött efter all mat! Nu har min man och ett antal andra män från moskén kört sheikhen till flygplatsen. Marocko firar inte Eid förrän imorgon och nu kan han incha Allah fira två Eid, en här och dessutom tillsammans med sin familj. Sheikhen har blivit mycket imponerad av Sverige. Han tycker att vi har det vackert här. Det är rent och fint och svenskarna är artiga och trevliga.

Det är soligt ute och säkert ca 23 grader. Jag är lite för trött för en promenad men kanske jag kan sitta lite på balkongen bland mina örter. Sedan måste jag se till att vi får lite mat med oss till jobbet imorgon – i alla fall min man, jag jobbar incha Allah en kort dag. Det tar lite tid varje gång att vänja sig vid att äta och dricka igen, tycker jag. Man drar sig nästan för att smaka av maten man lagar innan man kommer in i gamla vanor igen.

Jag sitter och försöker sammanfatta Ramadan lite grann. Det gick bra, hamdulillah, jag upplevde inga större svårigheter. Jo, visst kunde jag bli hungrig och framför allt törstig, men det är ju bara väntat. Jag menar att jag mådde bra och kunde fasta de dagar jag skulle. Jag vill gärna försöka avstå från något mer under Ramadan, de senaste två åren åtminstone har jag undvikit att titta på TV, utom muslimsk TV via datorn. Vi såg något lite från OS då en arbetskamrat till min man sms:ade att det var match mellan våra hemländer i handboll. Vi hade visst inte rätt kanal för det utan fick bara se Sverige få ordentligt med stryk i bordtennis.

Idag medan jag lagade mat lyssnade jag på P1 och det första jag hörde var en svensk muslim som berättade om sin första Ramadan 1985. Senare kom ett program om en obduktionstekniker och medan obduktionen pågick styckade jag kött. Nå, jag behövde i alla fall inte utreda dödsorsaken.

Det är klart att det känts lite annorlunda för mig i år, eftersom jag inte haft regelbundet arbete under tidigare fastemånader. Ja, jag arbetar oregelbundna tider, men förr om åren har jag haft t ex timmar vid behov. Detta var min femte Ramadan, hamdulillah. Jag ser fram emot många fler, incha Allah.

Jag hoppas att jag haft något roligt eller intressant att bidra med till den här bloggen. Jag tycker att det har varit roligt att skriva i år igen och alltid lika intressant att läsa vad Juan och Khadija skriver om. Jag hoppas att de, och ni alla som läser, har en bra Eid och incha Allah även tiden som följer efter firandet.

Kladdkaka med granatäpplekärnor.

Så var det över.

 

Nu är Ramadan över för den här gången. Idag har det av olika skäl varit svårt att få till den där riktiga Ramadan-känslan. Kanske för att jag varit så förberedd på att det bara kan bli 29 dagar att jag försökt bli klar med allt – Koranläsning, städning, Eid-förberedelser. Just idag har jag inte jobbat men det finns ju saker att göra ändå. Imorgon behöver jag inte gå upp kvart över tre på morgonen för att koka ägg. Istället har jag kommit igång lite sent med att göra tunisisk m’loukhia som kan ta 8-12 timmar att koka. Man behöver inte passa det hela tiden för all del.

Idag fick jag tillbaka en brödkorg som jag gav bort tidigare under månaden, nu låg det skivad tigerkaka i.

Jag har också tvättat, en rejäl omgång, och ser fram emot att gå och lägga mig i en renbäddad säng. Det är lustigt så skönt en sådan enkel sak faktiskt är!

Så värst mycket Eid-stök utöver vanlig städning har jag inte precis gjort. Vi hoppas på gäster imorgon, incha Allah, och sedan lite vila innan nästa arbetsvecka drar igång.

Natten mot eid

Nu är den sista dagen i Ramadan slut. Solen har just gått ner och jag har tänt min ljusslinga som grannarna troligen förknippar med jul. Känns ledsamt att det är över redan. Min eid al fitr blues, lågmäld, lite sorgsen, ensam men med ett glädjestänk. Bloggandet på den här adressen går också mot sitt slut, men tänkte inte ta farväl riktigt än. Inshallah kommer rapport från mitt eidfirande. Salam!

I natt såg jag stjärnor

Bjuden på iftar ikväll, fint med sällskap, god mat. Det var en ljuvlig solnedgång. Vad mer kan man önska? Natthimlen sammetssvart och massvis med stjärnor.  Tyvärr lite svårt att få till en bild men solnedgången blev rätt bra fångad

En dag till

 

Så har vi fått veta, det blir 30 dagar i år, incha Allah! Det känns nästan som en bonusdag. Idag har jag städat och stuckit iväg för att handla innan det var dags att jobba, utifall det var Eid imorgon. Det känns mycket mindre stressigt nu.

Jag åkte till slaktaren först och sedan handlade jag bara lite grann, mest frukt och grönt, i en större affär i närheten. Jag missade precis bussen och satte mig i busskuren för att vänta på nästa. Jag skulle ta upp mobilen ur väskan, men hittade den inte. Efter att ha rotat runt en del hittade jag den. Lite skamsen var jag över den lätta panik jag känt, att man blir så fäst vid sin telefon! Jag bad att jag skulle kunna använda den till något bra. Det jag tänkte mig var att t ex läsa eller lyssna Koran. Jag satte mig för att läsa och såg en äldre dam som såg lite ostadig ut vid övergångsstället. Jag tittade bort lite och när jag såg henne igen hade hon ramlat och slagit bakhuvudet i gatan. Jag sprang dit, och en busschaufför som kom från andra hållet stannade och kom ut, han också. Han fick gå tillbaka till bussen som han parkerat mitt i en rondell, framför infarten till affären. Damen mådde bra, hamdulillah, inga synliga skador, men hade allt för dålig balans för att kunna resa sig eller gå utan hjälp. Ambulansen kom efter ett tag och hon blev omhändertagen. Jo visst, jag fick använda mobilen till något bra, fast att kalla på ambulans var inte vad jag hade tänkt mig!

Jag hade lite mindre tid än jag tänkt mig kvar när jag kom hem och gick en del av vägen till jobbet. det är skönt med en promenad, men idag var det varmt och jag blev ordentligt törstig innan jag var framme. Nå, det var ju inte mycket att göra åt det annat än att drömma lite om citusdrycken jag ställt i kylen hemma. Det var en ganska lugn dag på jobbet, hamdulillah, och sedan blev det en promenad tillbaka i betdligt svalare temperatur. Imorgon är vi båda lediga och kan incha Allah ta det lite lugnt, utan att behöva ställa väckarklockan för annat än suhoor och Fajr.

Katten laddar för sista dagen.

Morgon på jobbet

Lite låg och trött då kollegorna samlas på morgonen. Sitter och pratar med tre av kollegorna med rötterna i Mellanöstern om språk. Vi kommer in på Koranen och plötsligt reciterar en av dem surat ash Sharh : alam nashra laka sadrak …. Jag fyller i på något ställe. Vi har alltså fastnat för samma ord och möts plötsligt på ett nytt sätt. Inna ma3 al 3ussri yussra.  Så sant, så rätt. Och en fin dag på jobbet tar sin början. Inshallah bjuder jag på kakor till Eid.

Några tankar

Det är otroligt svår att vara konsekvent, framförallt när miljön förändras och även situationen. Min son och jag har en förmåga att explodera och jag måste erkänna (men säg det inte till min fru) att jag är lika envis som en ”sko” som hon brukar säga.

Under vår vistelse i Peru var jag tålmodig och gav mig tid att prata med min son varje gång ett problem dök upp. Det fungerade, han var mindre påstridig och lyssnade, även jag. Vi kunde lösa små saker utan att skrika eller bli ovänner. Han blev lugnare, lyssnade på mina argument och slutade gråta och förklarade vad han själv tyckte.

Men i går kastade vi allt vi gjorde rätt till papperskorg. Han började bråka om allt, skrika, sparka och det var klockan 1:30 på natten. Vi fungerar fortfarande efter peruansk tid och vi sover sent och vaknar sent.

Jag måste erkänna ännu en gång att jag inte lyckades vara konsekvent, jag hade lovat mig själv att ge honom mer tid, att lyssna och framförallt blir inte arg så lätt. Det är inte lätt och det kommer inte att bli lätt de kommande dagar eftersom jag tror att han kommer att testa allt i några dagar och se om det vi gjorde i Peru stannade där eller kom med i våra väskor.

Att vara konsekvent, att hålla sitt ord, att verkligen göra det man bör göra är inte lätt, det kräver träning och en stark vilja. Jag måste se till att lyckats med allt detta, jag har sett resultatet när jag har varit lugn och pratat med honom.

Det gäller egentligen allt, att vara konsekvent är inte lätt och kräver att man vill vara det. Det gäller som sagt allt, relationer med sina barn, familjen, arbetskamrater, grannar, bönen, fastan, Guds dyrkan i alla sina former, ja allt. Klara vi det? Jag ska försöka.

En minaret från Egypten under Ramadan. Vi tog bilden förra året

Man blir klokare med åldern sägs. Jag tror att det handlar mer om att man blir mer erfaren. Nu när Ramadan börjar ta slut, blir man ”klokare” och vet hur man borde ha gjort under fastan för att få det mesta av det. Problemet är att med tiden glömmer vi det och när nästa Ramadan börjar är vi tillbaka där vi var vid första dagen den gångna Ramadan. Ska vi vara konsekventa och förverkliga allt vi upptäckte de här dagarna? Ska vi kunna hålla oss till det rätta och uppfylla alla våra löften?

Ramadan är träningen som ger färdigheten, men för att bli bättre måste träning göras till en livsstil och det är detta med att vara konsekvent som kommer in. Jag kommer att göra allt jag kan för att hålla mig till det och be Gud hjälpa mig med det. Men som sagt det är vi de som måste jobba med det.

Salam

Snart

Något för Eid-festen?

Imorgon vet vi, incha Allah. Kanske det är sista taraweeh-bönen ikväll. Jag jobbar kväll imorgon så får uppdatera mig via mobilen när jag kan för att få besked om ifall Ramadan är 29 eller 30 dagar i år. Många tror ju att muslimer bara blir glada när Ramadan är över, ”Skönt att få äta igen!”, men det är ju ändå bara en liten del av vad Ramadan och fastan handlar om. Det är ju ganska praktiskt att inte behöva bekymra sig om lunchlådor eller att stressa i sig maten på en oftast snålt tilltagen lunchrast.

Visst, det är ju skönt att kunna dricka när man är törstig och äta när man är hungrig. Det är ju något man varje år lär sig på nytt att uppskatta mer. Samtidigt skall man komma ihåg dem som inte har det lika bra. Det är en annan del av vad Ramadan handlar om. Inte bara tänka på dem som har det svårt, utan göra något, om det så bara är att skänka en slant.

Förhoppningsvis har man kunnat vika en del av varje dag åt andlighet av något slag. Läsa Koran, kanske reflektera över någon sura eller aya. Kanske har man hittat någon bra bok. Själv har jag just fått senaste numret av tidskriften emel (M L = Muslim Lifestyle) där de bl a har en artikelserie om Guds 99 namn. När jag senast lade tidningen ifrån mig var jag inne i en artikel om Islams fem pelare.

I en artikel beskrevs en muslimsk komediafton för några år sedan, som ingick i en välgörenhetsgala. De första komikerna roade visserligen publiken, men en bit in i galan började man verkligen skratta högt. Då kom en av arrangörerna ut på scenen och påminde om hadithen om att inte skratta för högt. Folk vågade inte skratta lika mycket längre. Naturligtvis behöver man inte gå omkring och gapskratta jämt, men nog är en komediafton är väl ett tillfälle då det borde gå?

Gapskrattar gör vi kanske inte när Eid infaller, men det blir mycket glädje bland muslimer runt om i världen. Särskilt bland barnen kanske, som brukar få presenter, men även bland vuxna som kanske passar på att hälsa på hos släkt och vänner. Kan man inte det får man i alla fall skänka varandra en tanke.

Än är det inte slut, emellertid! Försök att incha Allah få ut det mesta av den korta tid som är kvar så att det blir en månad att minnas med glädje.

Ja! Ät glass! Vi röstar på glass! Bää!

Lite ramadanbilder kanske?

Bara att erkänna :jag har varit sämst på att lägga in bilder, så nu ska jag göra ett försök. Först lite dadlar från en iftar jag var bjuden på, masha Allah, sen en bild jag tagit för fotoutmaning Ramadan på temat Allah, den tredje är tre bilder i en som jag tog en vacker sommarnatt och redigerade ihop i photo grid, och slutligen lite bilder från en suhur.